Kyrkoperioden Efesus, 33-100 e.Kr. Ordet Efesus betyder “att slappna av från ansträngning“, som matchar Jesu uppmaning till dem, att återvända till de första gärningarna av tro och kärlek, med iver och glädje.
Kyrkoperioden Smyrna, den förföljda kyrkan, 100-313 e.Kr. Namnet Smyrna kommer från ordet “myrra“, ett konserveringsmedel vid begravningen. Det är en symbol för döden. De utstod åtta förföljelseperioder av Romerska Kejsare, den värsta av Diocletianus som försökte utrota Kristendomen från jordens yta, från 303-313 e.Kr. (10 profetiska år)
Kyrkoperioden Pergamon, 313-538 e.Kr. Namnet Pergamon på Grekiska betyder “gift med tornet.” Satan kunde inte förstöra Jesu Kyrka genom förföljelse, så han ändrade sin strategi för att förstöra den inifrån. När det Romerska riket föll, bemyndigade Satan den Katolska Kyrkan, som är Mysteriet Babylon, religionen för Sol och Satansdyrkan.
Kyrkoperioden Tyatira, 538-1514 e.Kr. Tyatira betyder “styrd av en kvinna“, vilket är det perfekta namnet, eftersom den här eran styrdes av den Romersk-Katolska Kyrkan, vilken är den stora skökan i Uppenbarelseboken, Babylons hora.
De fick religiös och världslig makt år 538 e.Kr., när Kejsare Justinianus utfärdade ett dekret som gjorde Påven till huvud för alla Kyrkor. Medeltiden var en tid då den Påvliga kyrkan försökte eliminera Guds ord och Kristi Kyrka, och när detta hände blev världen en mycket mörk plats där ondskan rådde.
Flera folkgrupper (Waldenserna , Albigenser (Katarer i Frankrike), Vaudois) utropade djärvt ljuset från Jesu evangelium, avslöjade mörkrets gärningar. förklarade att den Romersk-Katolska Kyrkan är antikrist och deras doktriner djävulens läror.
Den lilla boken av Uppenbarelseboken 10 representerar Guds ord som Jesu Kyrka använde som mätstock, att veta vem som är den sanna Kyrkan och att identifiera den falska Kyrkan, som är den Romersk-Katolska Kyrkan. Först kom Tyndale Bibeln, som trycktes på Engelska år 1525. Sedan Genève Bibeln år 1560. Sen King James Bibeln år 1611.
De två vittnena i Uppenbarelseboken 11 är inte två bokstavliga människor. Snarare representerar de symboliskt vittnet om Guds ord och Kristi Kyrka, som vittnar om Kristi rena evangelium och mot den falska Påvliga Kyrkan.
Under kyrkoperioden Tyatira hade den Romersk-Katolska Kyrkan så obevekligt bränt Guds ord och dödat Kristna, att de år 1514 vid 5:e Lateranrådet förklarade att Kristi Kyrka var död.
Exakt 3,5 år senare (3,5 profetiska år) spikade Martin Luther upp sina 95 teser på Wittenbergs kyrkdörr, som startade den Protestantiska Reformationen. Kristi Kyrka levde igen och detta spred stor rädsla i den Påvliga kyrkan.
Kyrkoperioderna Tyatira och Sardes är de två lampställen som vittnade om Kristi rena Evangelium och stod som vittne mot Antikrists Påvliga kyrka under sina 1260 år av regeringstid från 538-1798 e.Kr.
Kyrkoperioden Sardes, 1514 – 1798. Betydelsen av ordet “Sardes” är “den flyende” eller de som ”kom ut ur” och miljontals människor kom ut ur den Påvliga kyrkan för att bli räddade av det rena Evangeliet om Jesus.
Mellan 50-100 miljoner Kristna, som de ansåg som kättare, har dödats genom den Påvliga kyrkans förföljelser.
År 1798 tillfångatog Napoleons armé Påven och avslutade den Påvliga regimen och orsakade det dödliga huvudsåret på odjuret.
Kyrkoperioden Filadelfia, 1798 – 1900. Deras broderliga kärlek lyste starkt i världen. Detta var uppkomsten av den evangeliska Kyrkan i Nordamerika och på de Brittiska öarna, när ett stort antal själar vunnits för Kristus.
Kyrkoperioden Laodicea, 1900 – nutid Laodicea betyder “lekmännens makt.” Mussolini återställde den Romerska Katolska kyrkan 1929, läka det dödliga huvudsåret. Deras Jesuitpräster arbetar runt om i världen för att vilseleda 1.2 Miljarder människor till tro att frälsning kommer genom dem, inte Kristus. Jesuiterna har infiltrerat seminarier för att lura pastorer om sluttidens profetior, vilket bedrar flocken. Vi är ynkliga, eländiga, nakna, fattiga och blinda.
